Långt inlägg, om den senaste tiden.

Mina tankar yr hela dagarna, mina känslor åker berg o dalbana och vissa tillfällen känner jag att jag har hur mycket som helst att skriva här, men när jag väl sitter här blir allt lite suddigt. Vet inte vad jag ska skriva eller hur jag ska formulera allt för att det ska bli rätt. Vet heller inte vad jag vill dela med mig av.

Förra veckan var en rent ut sagt en hemsk vecka. Usch. Jag hade ont i nästan hela kroppen och jag mådde illa hela veckan, fick tvinga i mig mat varje dag. Två av dagarna fick jag gå hem från jobbet för det gick inte. Jag klarade inte av att jobba. Kunde inte sitta eller stå utan att ha såå ont i ryggen och samtidigt må illa. Det var säkert det psykiska som fick mig att ha ont överallt och må illa som jag gjorde. Sorgen som ville ut på något sätt.

I fredags satte jag mig på bussen in till Örebro iaf. Blev uppmött av Erica, Suss, Carolina, Johanna och Benny på resecentrum. Det var så kul att träffa alla, så länge sen. Erica och Suss är två av dom personer i denna värld som ligger mig närmast om hjärtat och att få träffa dom igen var det bästa på länge. Även om omständigheterna var som dom var, så måste man även ta ut de positiva delarna som händer, annars klarar man inte av att fortsätta.

Jag klämde iaf in mig i bilen tillsammans med dom så åkte vi till Pizzeria Nobel och käkade. Pizzan var väl inte jättegod, men den dög. Fick i mig mat för en gångs skull, åt 3/4-dels pizza, vilket är otroligt mycket för mig, så jag var väl hungrig. Sen gick jag in på blomsteraffären och köpte handblomma, tog en röd, en gul och blått, Djurgårdens färger eftersom han var ett så stort fan!

Sen åkte vi vidare till kyrkan. Ju närmare man kom desto mer frös jag, ju mer ont i magen fick jag, ju svårare hade jag och prata. Det var dags och jag ville inte inse det. Det var många personer utan för kyrkan och det värmde och se hur många vänner du hade som fanns där för dig, som var där för att säga "vi ses senare". Utanför stod vi nog i 15-20 minuter. Söta Sanne kom också, det var skönt att ha henne där.

Sen började vandringen in i kyrkan. Benen ville inte riktigt gå, de ville inte ta mig framåt, fast jag visste att jag måste. Även om kroppen reagerar som den gör, att den gör allt den kan för att undslippa allt det dåliga, så är det bra att hjärnan övervinner. För mig var det så viktigt att gå på din begravning, hade jag inte gjort det, hade jag ångrat mig hela livet, det är 100% säker på.

Begravningen var fin, det var den, det ska jag inte säga något om. Jag är inte mycket för kyrkor och präster och sånt, men en begravning hör hemma i kyrkan och vid sånna här tillfällen så hör det ju till. Det blev efter en stund dags att gå fram och lämna blomman. Man såg hur folk började gå fram, bänkrad efter bänkrad och man såg att snart är det min bänkrad. Fy. Kan fortfarande känna känslan hur hela kroppen stelnar, det enda som fortsätter röra på sig är tårarna som rinner ner för kinderna, men vi fick fram, Sanne vid min sida. Jag klarade inte av att gå fram själv. Det blev för jobbigt.

Såhär i efterhand känner jag att det var extremt bra att gå på begravningen och gå fram. Man känner det i själen att jag gjorde rätt, för min egen skull. Oavsett hur jobbig den dagen var, så gjorde jag rätt. Och det är viktiga för mig.

Det är inte många som vet hur du betydde för mig. Det är inte många som har varit med alla dessa år. Men några vet och dom förstår. Jag sörjer dig i mitt hjärta och i mina tankar varje dag. För jag hade sett fram emot den dagen vi skulle ses igen, som jag alltid gjorde. Det fanns en extra pirrig känsla varje gång jag visste att vi skulle ses. Jag säger det nu, för sedan ska jag försöka gå vidare. Jag älskade dig, av hela mitt hjärta.

Tråkigt nog åkte suss och erica med sällskap hem efter begravningen, vilket jag förstår. Men jag hade velat träffa er mer! Umgås massor, hade velat att ni stannade kvar för alltid! Men vet att det inte går. Sanne och jag traskade upp på stan och hade ingen aning om vad vi skulle göra innan pappa skulle hämta mig vid halv 5, det var nästan tre timmar tills dess. Så vi gick och tog oss en fika upp på Supreme. Tidsfördriv, det var inte jättegott, eller Delicatobollen var, men de smakar ju alltid desamma, men jag köpte en biskvi o den var inge god och jag älskar beskvier :(

Vi satt där så länge vi orkade, jag hade ju fortfarande ont i ryggen, så när vi var klara gick vi istället. Hade för mig att min syster slutade vid halv 4, så vi gick dit och ställde oss och väntade för att se om hon ville umgås lite. Vi kom dit vid 15.15 och gav upp vid 15.45, då frös vi otroligt mycket och ingen Madelen hade synts till. Då gick vi till Krämaren och satte oss och väntade på pappa istället. Fick sedan reda på att Madelen slutade 16.05, typiskt!

Pappa kom vid halv 5 och kunde självklart skjutsa hem Sanne som jag redan hade lovat hihi, men hon fick följa med till SIBA först och handla så det inte blev för mycket omvägar. Såå på SIBA handlades det lite presenter, en DVD till min lillebror, ett sällskapsspel till Tezzi, men även saker till mig så klart! Köpte en plattång, en nätverkskabel, kabelclips och Mario Party 8!

Sen skjutsade vi hem Sanne och pappa skjutsade hem mig till Karlskoga. Han kunde tyvärr inte stanna kvar, men så är det, han skulle ändå vara hos mig på lördagen, så det fick gå ändå. Var hemma runt 19 på kvällen, gjorde inget speciellt till en början, men sen började ju idol och jag behövde baka eftersom jag lovat fika till lördagen.

Så det idol samtidigt som bakande. Sedan sängen. Sedan var det dags för lördagen. Firande av Tezzi, Niklas och Kristian. Började hos Tezzi, hade en riktigt trevlig stund med Tezzi och Marcus, vi spelade sällskapsspelet som hon fick av mig, det var faktiskt kul :) Sen hämtade pappa upp mig, vi åkte ut till Niklas för att fira han och Kristian. Det blev middag med grillat och hasselbackspotatis. Riktigt gott. Sen blev det fika, såg gott ut. Jag åt inget, hade ont i magen, men det såg gott ut iaf :)

Sen framåt kvällen så åkte pappa och jag hem till mig iaf. Vi spelade Wii, bowling såklart för det är vad pappa kan och tycker är kul, så det blev lång tid av Wii där på kvällen :P Vi käkade lite nattmacka, rostat med marmelad, mmm!

Pappa stannade kvar över natten då han skulle hjälpa mig på söndagen. Vi satte upp nätet på balkongen! Yes! Äntligen, nu kan katterna få ut där, dom blev så glada! Dom älskar att vara på balkongen, har dom alltid gjort. Så det är kul för dom. Men nu är det lite för kallt för att öppna, så dom får minsann hålla sig inne! Pappa satte även fast nätverkskabeln längs väggen så att den inte är i vägen. Har säkert glömt skriva det, men fick ju mitt internet då på fredagen, så jag var helt salig!

Pappa åkte hem relativt tidigt på dagen. Sedan var jag ensam igen.

Den största sorgen har iaf hunnit lägga sig. Kommer alltid känna sorg och saknad, men jag känner att jag tar livet en dag i taget. Det får bli som det blir. Pratade med Suss i telefon igår. Det är det bästa som finns, bara sitta och prata. Om allt möjligt. Men vi har även möjlighet att prata minnen. Och vi båda sa det att vi inte känner att vi insett att du verkligen är borta. Det känns som om du fortfarande är på semester i Bali och snart kommer hem. Snart skriver du på facebook att du haft en underbar tid på Bali med massa skoj och allt det här som vi har varit med om under tiden aldrig har hänt. Att vi kan sluta sörja. Jag kan inte förstå att det verkligen är så här. Det kan jag erkänna att jag in tror på ännu. Även fast det är så mycket som talar för att allt har hänt, så går det inte. Det är säkert en försvarsmekanism. Och sakta men säkert kommer jag säkert inse det, men tror att jag håller det borta för att sorgen inte ska bli för stor. Det sjunker nog in till slut. Och sörjer gör jag, så någonstans vet jag ju att det är så. Annars skulle jag inte ha så ont i hjärtat.

--

Idag tänkte jag att jag skulle ha en städdag. Måste göra iordning inför nästa helg. Har inte städat på länge, har inte orkat. Och jag kommer inte hinna i veckan. Så idag ska det diskas, städas, dammsugas och moppas, innan dagen är slut. Inget säger att jag måste börja med det nu ;) Tänkte jag skulle sätta på mig lite myskläder, sätta upp håret i en tofs och gå till Konsum, spendera mina sista pengar på frukost samt några få ingredienser för bakning. För på schemat idag står även chokladbollar med Cornflakes. Minsann :)

Tog en bild när jag hade fixat till mig häromdagen, nyklippt, nyfärgad och sminkad. Avslutar med den :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0